Har haft två som har provat den, och den sista vill ha den.
Samtidigt som jag vet att jag aldrig kommer använda den igen så är det separationsångest på hög nivå. Bättre att någon annan får glädjen att gifta sig i den än att den ligger kvar i sin låda i mörkret.
Trodde faktiskt inte att det skulle kännas så svårt som det gör. Sjukt att man kan känna så för en sak som man bara använt en gång. Jo visserligen, det var ju en väldigt speciell dag, men ändå.
Skall inte ropa hej än, hon har inte hämtat och betalat för den än....
Det är den perfekta bröllopsklänning. Så är det bara. Vackrare finns inte.
Det har ju varit två prinsessor som har haft samma stil på sina som på min. Men jag var först, så vi kan säga att dom kopierade mig.
Hej! Jag heter Joanna och är 24 år och när jag blev 14 år så fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppenhjärtat om mitt liv med diagnosen för att samhället ska få mer insikt och förståelse för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder och att alla är lika värda trots bakgrund.
SvaraRaderaSå kolla gärna in min blogg:)
Ps. Du kanske tom vill göra ett bloglovinbyte?:)
Ps. kör även dagens blogg där du har chansena tt bli länkad inför mina 400-600 unika läsare dag:) så passa på att anmäl dej:)