fredag 27 juli 2012

Folke åker spårvagn

Fick en bok av en barndomsvän som hon har skrivit.
Den handlar om Folke som skall åka spårvagn till Avenyn för att köpa en present.
Perfekt bok för alla barn i Göteborg och till dom som inte bor där.
Och för dom vuxna som inte vet hur man åker spårvagn med att stämpla sitt kort (jag fick en snabbkurs kan jag säga).
Den kommer finnas på bla Bokia from 1 augusti.
Så köp den!



måndag 23 juli 2012

Inte långt kvar...

Nu är det bara 4 dagar kvar tills maken börjar sin semester.
Först upp till Lysekil. Och sedan till Marstrand.
Gud vad jag längter tills den 10 augusti (Martrand time). Huset vi har fått lånat är rena rama drömmen. Det märks tydligt att hon jobbar med inredning. Så många coola saker.
Jag skall gå goa promenader på Marstrand. Och njuta.
Få smaka på den känslan jag älskar.
Ja drömma sig bort är lätt. Speciellt när det är till en sådan plats, som har stulit en bit av mitt hjärta.




fredag 20 juli 2012

Inte se bra ut

FAN!!!!
Jag behöver ny glasögon, igen. När jag var hos optiken i går så visade det sig att det som ögonläkaren hade skrivit recept på såg jag nada med.
Optiken skulle ringa läkaren ,men självklart var hon på semester 3 veckor till.
Så nu får jag går med huvudvärk och konstig syn.
Så trött man blir på att inte se bra ut.




tisdag 17 juli 2012

Svart kristallkrona

Har äntligen hittat en svart kristallkrona till toan. Fyndade den på Blocket. Och fynd kan man verkligen säga, 300:-.
I morgon skall den putsas och sedan upp.





Helgen som gått

Det börjar bli glest mellan inläggen. Jag har inget direkt att gnälla/klaga över. Inget stort som jag behöver lasta av mig i bloggen i alla fall.
Jag börjar må bättre med den nya medicinen för bipolär.
Tänk om det bara var så lätt som en felaktig diagnos. Har ju dragits med depression dom senaste 25 åren till och från. Men dom senaste 6 åren, konstant.
Vågar inte jubla än, har gjort det förmånga gånger för att veta att när som helst så kommer ett bakslag.
Men än så länge är det på väg åt rätt håll. Hoppet finns ju alltid där.

I fredags åkte maken och Cleo upp till Solhälla för att hälsa på Andreas.
Jag fick en helkväll för mig själv. Det var välbehövt.
Jag åkte upp på lördagen. Farfar med "flickvän" (låter lite konstigt att säga flickvän när han är över 70 år, men det är det hon är ju) kom också upp. Skrapade och lagade ett fönster.
På söndagen fortsatte jag att skrapa och ta bort allt gammalt fönsterschit. Och oljade.
Så det har varit en slö helg men lite roligt jobb.

Söndagsmorgonens kottplockning.


Vart man är tittar ut så ser man havet.




fredag 13 juli 2012

En dag på Marstrand

I går åkte jag och Cleo till Marstrand för att hänga med vänner.
På väger dit regnade det något fruktansvärt. Det gick i 70 på motorvägen.
När vi närmade oss Hålta så sprack det upp. Och på Marstrand var det strålande sol, som vanligt.
Så valet av gummistövlar var inte det bästa.
Gick till Daisy Design för att lämna in mina burkar med sjökort över Marstrand som jag gjort, samt två nyckelskåp i samma tema. Så gå dit och köp dom, tack ;-)
Krabbfiske, bad och lek bestod menyn av. Och en supergo lunch som Linda hade gjort.
Cleo fick mata lille Frej och hon var mycket nöjd med det.
På stranden så vägrade hon ta av sig. Men efter en stund så sprang hon omkring som alla andra små barn, naken. Hon badade och ville absolut inte gå när det var dags.
Vi hade hur mysigt som helst. Men vid 5 tiden var det dags att lämna djävulsön.
Hatar det varje gång. Vill bara tillbaka. Vilket det snart blir då vi får låna S hus. Nedräkning varje dag med en otrolig längtan.
Hade jag kunnat så hade jag köpt mig ett sommarställe där, eller flyttat ut åretrunt. Jag vet ju vad det innebär att bo där på vinterhalvåret, har redan varit bofast på Marstrand.
En mycket lyckad dag med andra ord.
Det var med ett leende, trots att vi lämnade, vi åkte hem.
Innan vi kom till Insöbron hade Cleo slocknat i bilen.


Cleo matar Frej



Norra stranden



Cleo provar Frejs pappas skor, bara storlek 47




torsdag 12 juli 2012

Klar för start

Jag sa till Cleo att vi skall åka och hälsa på Linda igår. Sedan dess har hon tjatat om att åka.
Det första hon sa i morse var: Åka till Linda.
Så nu har hon packat ner sig för att åka.
Tur att hon har hjälmen på, då det verkar bli en skumpig tur.




tisdag 10 juli 2012

2 dagar med räserfart

Nu när dagis är stängt och vi två är hemma på dagarna så skall man ju hitta på något att göra. Och det har vi lyckats med, även om det bara gått två dagar på sommarlovet.

Igår var vi iväg till en kompis för att brottas med hennes dumma diskmaskin som inte ville som hon. Nemas problemas, det fixade la jag. Känns skönt när man lyckas fixa sådant.
Sedan iväg för att ragga tag på ny kyl och frys till henne. Inget direkt napp, men en mycket god och trevlig fika (och bjudlunch innan det) i Hisings Backa blev det. Cleo fick en cykelhjälm som minstingen, Oscar, hade växt ur.
Oscar blev den nya idolen, hon försökte hänga med i hans 150 km/h tempo på cykeln. Hennes ben gick som skottspolar på trehjulingen och hjälmen var en riktig hit. Dom stora pojkarna hade ju det så hon ville oxå. Vilket är mycket bra då det ramlas ibland då farten blir lite för hög.
När vi väl kom hem så skulle hjälmen absolut inte tas av. Vilket resulterade i brottningsmatch när det var dags för sängen.

I dag har det inte varit en lugnare dag. Hämtade svärmor i morse för att leta blommor till rabatten på framsidan.
Blomsterlandet, Plantagen och gamlestans blommor fick sig ett besök.
Den sistnämnda har 50% på alla växter, så där storhandlades det.
Sedan hem för att äta lunch. Rensade lite i "skräp rummet" (det rummet man har ställt in allt som-man-skall-ta-sen i).
Planterade blommorna på framsidan, blev riktigt nöjd. Kommer bli fint när dom börjar sprida sig.
Köra hem farmor och sedan till Maxi och handla.
En snabbis in på Lindex för att köpa ett par jeans till. Får ju passa på när man hittat en favorit.
Hem och laga storkok med mat. Och sedan sätta sig i soffan för att dö av ömma fötter.
Shit vilket tempo det varit dessa två dagar. Och jag har fortfarande energi kvar.
Måste vara den nya medicinen som ger effekt nu. Kan inte tänka mig något annat.
Jag vet ju sedan innan att det kan tvärvända, så det gäller att gasa när orken finns.


Numera ser den lilla älvan ut så här.
Cykelhjälmen skall vara på, och där med basta.




fredag 6 juli 2012

Mera tårar

Då lipar man igen.
Men denna gången är det glädjetårar. Har inte haft dom på väääldigt länge.
Jag är helt varm i hela kroppen och så lycklig.
Konstigt hur det vänder. Och för en gång skull till det positiva.
Fick just förfrågan från en kompis på Marstrand om jag skulle vilja låna hennes hus medans hon och barnen är på semester i augusti.
Jag tackade ja och lipade. Så lycklig man kan bli för sådana saker. Känns helt osannolikt.
Tack S, du är guld värd.



Änglar och skor

Nu är mina lyckoänglar klara. Och första beställningen är skickad.
Skönt att pärla igen, det var jätte längesedan det gjordes.
Ibland behöver man en paus från pysslet för att hitta glöden igen.



Mina skor som jag inte fick sålt ligger fortfarande i en hög på golvet, till Cleos förtjusning. Varje dag skall det provas och sedan klapprar hon iväg.
Tur att dom högklackade inte ligger med där....



torsdag 5 juli 2012

tisdag 3 juli 2012

Saknanden av Marstrand

Jag har försökt ta mig till Marstrand en längre tid. Men det går helt enkelt inte. Saknaden av ön är outhärdlig.
Redan när jag var liten så hatade jag att lämna ön bakom mig. Och har alltid gjort det.
När jag var bofast där trivdes jag som fisken i vattnet. Att ha havet så nära. Vintrarna är magiska där.
Jobbade på Carlstens fästning, Båtellet, Drott, Hotell Nautic, färgan mm och det var kul. Jag hade inget fast utan man hoppade in när någon behövde en. Förutom på somrarna då man hade säsongsanställning.
Man var aldrig ensam där. Man är mer ensam i stan. Där behöver du inte ringa innan för att komma och hälsa på någon.
Nackdelen är allt skitprat som blir på en sådan liten plats. Alla tycks veta mer om en, än man själv gör.
Men skall man väga för och nackdelar så vinner fördelarna, just nu.





måndag 2 juli 2012

Dagens "fynd"

Började med att åka till Östrasjukhuset för att lämna kisseprov från Cleo. Sedan vidare till Frölundaspecialtistsjukhus för blodprovstagning.
Nackdelen med att sticka mig är att det kommer inget blod. Utan dom får alltid hålla på att gräva runt med nålet tills dom lyckas få något. Varje gång påpekar jag att jag är svårstucken och att det bara "pyser" när man har stuckit. Och den venen du siktar in dig på kommer det inget ur.
Och varje gång får jag till svar:
Nej men här har jag hittat en bra ven. Konstigt, det vill inte komma något.
Vad var det jag sa, tänker jag.
Hade varit bättre att dom stack flera gånger än att hålla på att köra omkring nåljäveln i armen som en mortel.
Efter det gled jag ner till Frölunda torg.
Skulle ha ett par nya jeans. Och som jag har sagt innan så HATAR jag prova kläder. INGET sitter snyggt på en flodhäst. Får man på sig ett par byxor som klämmer av en på mitten ser man ut som en strypt val.
Tog god tid på mig och lyckades hitta mer än jag sökte.
En topp på Coretta (kärringaffären no 1). En randig i blått och vitt.
En Pelle P kjol på Kajs i mörkblått canvastyg. Har spanat på den länge, och nu var den på rean. OCH fanns i min storlek. Och drog man upp den lite högre upp så plattade den till bilringarna.
Jeans och kappa på Lindex.
Och en sax, helt i plast, till den klippglada Cleo.
Får säga att jag faktiskt är väldigt nöjd med dagens skörd.

Hade gjort ett kollage, men skiten ville inte vara i det filformaten jag ville, så ni får nöja er med tråkbilderna.








söndag 1 juli 2012

Lyckan kommer, lyckan går

Jag trodde den nya medicinen skulle ta bort min berg-och-dalbana.
Ja jag vet, det beror på att jag inte kommit upp i maxdosen som jag skall ha. Men hur länge skall man behöva vänta?
Det kan ta flera veckor innan medicinen verkar. Är nu inne på min 4 vecka. Nästa vecka har jag nått dosen som jag skall ha. Väntar fortfarande på resultat.....
Den skall dämpa humörsvängningarna, så man blir mer jämn.
Kraftiga humörsvängningar kan man lungt säga. Ena sekunden harmonisk för att andra sekunden kastas in i dom mörkas klor.
Man vet ju inte äns vart man har sig själv (som om det skulle vara någon nyhet).
Detta eviga väntade på "miraklet" (läs lyckan).