Den nya soptippen

Stormfågeln äter saker som ligger på vattenytan.
Den drabbas därför hårt av nedskräpningen i Nordsjön.





Nordsjön – naturresurs eller soptipp?

Varje år dumpas skräp som skulle fylla fyra byggander som Gothia Towers i Göteborg. Tänk dig en helt ny stadsdel bestående av fyra gigantiska, eleganta skyskrapor liknande Gothia Towers. Tänk dig vidare att du fyller dem upp till brädden med skräp – och du har skaffat dig en god bild av hur mycket skräp som årligen drabbar Nordsjön.
Varje år dumpas över 20 000 ton skräp i Nordsjön – plastpåsar och sopsäckar, pet-flaskor, bildäck, gamla fisknät och trålar, engångsgrillar, packlådor, tunnor, oljefat och trossar. Också denna vinter och vår kommer en stor del av det att blåsa iland längs den svenska västkusten. Kanske just i din favoritvik.
Skräpet i havet är inte bara trist att se på och dyrt att ta hand om. Det orsakar också stora skador på växt- och djurliv. Varje år dör mer än en miljon fåglar som trasslat in sig i skräp eller ätit av det. Mer än 100 000 däggdjur får också sätta livet till. Sälar och tumlare som i sin ungdom lekt och hoppat genom plastband från packlårar och tunnor har hittats med strypband runt kroppen i vuxen ålder. Döda valar har visat sig ha mer än 30 kilo plastskräp i magen.
Desto sorgligare är det då att konstatera att det handlar om ett helt onödigt problem. Det skulle vara enkelt att komma tillrätta med nedskräpningen om vi alla kunde se och förstå konsekvenserna. Problemet skulle kunna vara löst på några få år om alla människor tog sitt ansvar.
Men ännu tycks ”syns inte – finns inte” vara tanken som råder. Och det är inga små mängder det handlar om. 20 000 ton skräp – varje år – motsvarar 220 000 kubikmeter. Det är en mängd som motsvarar vad samtliga hushåll i Kungsbacka, Tanum och Lysekil genererar tillsammans på ett år!
Och sopberget i havet växer. En aluminiumburk blir kvar i minst 200 år. En vanlig plastflaska håller i 450 år!
Kostsamt att åtgärda
Mycket av skräpet spolas upp längs våra kuster, där det blir ett kostsamt problem att åtgärda för kommuner och frivilliga krafter. Ännu mer – det mesta – sjunker till botten där det snärjer fiskar och sjöfågel, eller fastnar i och förstör fiskedon för yrkesfiskarna. Det finns områden i Nordsjön där det inte längre är möjligt att fiska på grund av nedskräpningen.
Västkuststiftelsen uppskattade i fjol de totala insatserna för att städa stränderna i Bohuslän till cirka 12 miljoner kronor, inklusive de cirka 6 000 dagsverken som årligen genomförs. Enligt kommunernas internationella samarbetsorgan KIMO har fiskenäringen i Bohuslän därutöver kostnader på över 6 miljoner kronor årligen som orsakas av marint skräp. Lägg till detta kostnaderna för resten av väst– och sydkusten – och alla Nordsjöns övriga strandstater där problemet är minst lika utbrett.
Det är dags att vända utvecklingen när det gäller marint skräp. Det är dags att sätta kraft bakom orden i de många olika nationella och internationella lagstiftningar som finns mot marin nedskräpning – och dags för oss alla som älskar havet att ta vårt personliga ansvar.
Vilja är den främsta nyckeln när det gäller att ändra attityder och beteenden. Under parollen Håll Naturen Ren väcktes på 60- och 70-talet en stark opinion mot nedskräpning av den svenska naturen. Idag driver Stiftelsen Håll Sverige Rent projektet Save the North Sea, som samlar människor i länderna kring Nordsjön till gemensam aktion mot marin nedskräpning. Nu som då är syftet är att ändra attityder och beteenden hos de målgrupper som nyttjar Nordsjön och främst svarar för nedskräpningen, och som också kan bidra med en lösning och nå synbara resultat.


Själv har jag plockat en hel kasse med skräp idag på Amundön. Tänk om ALLA kunde göra så att dom tog med sig skiten dom tog dit, och slänger det i soppkorgen. Då hade det inte varit så skräpigt.

Smart va!

Bröllop på Rankhyttan

Jag tillbringade tre nätter på Rankhyttan och det enda jag hörde var ett konstigt knarr i sänggaveln, som sedermera min stackars make fick skulden för. Det är fortfarande inte klart vad/vem det var som lät.

Jag var på spökjakt men som vanligt hittade jag inget. Jag är den som älskar spöken och kusliga ställen. Tycker faktiskt det är orättvist att bara vissa för se de "andra".

Men varför var jag då här.

Jo, Jonas & Lotta skulle gifta sig.

Nu är det så att Jonas heter Eriksson och Lotta heter Sjödin i efternamn. Och ingen av dem ville behålla sitt namn eller den andres. Då har dom varit så fiffiga (som alla andra) att dom har skapat ett eget. Nu vet jag vad det är men får inte säga något än då det inte är klart med alla papper osv. Men lovar att återkomma i detta ämne.

Här kommer lite historia om Rankhyttan.

På gråstensvalv från medeltiden är Rankhyttan byggt, Faluns kanske enda äkta spökhus. Här levde den rike bergsmannen Anders Persson som var studiekamrat med Gustav Vasa.

Då Gustav Vasa flydde upp till Dalarna (oktober 1520) för att få hjälp av dalkarlarna med att störta den danske kungen Kristian Tyrann, tog han arbete hos Persson under falskt namn.

Då detta avslöjades vågade Persson inte längre låta Gustav arbeta hos honom och han skickar iväg honom. Då Gustav Vasa sedan blir kung anklagas Anders Persson för att ha deltagit i det som senare kom att kallas för "klockupproret" och han avrättas genom halshuggning i Stockholm 1534. Det sägs att Anders Perssons fru, eller Svarta damen som hon har kommit att kallas, går igen i herrgården. Kanske söker hon fortfarande efter sin make?

På herrgården finns även andra spöken. Tidigare gäster menar sig ha hört hasande och släpande ljud i källarvalven och ibland sveper kyliga vindar genom rummen utan förklaring. Det är också dem som säger sig ha sett svävande ljusbollar i den mörka källaren, så kallade orbs. Orbs, menar man, är en del av människans själ som har lämnats kvar på jorden efter döden. Anledningen till detta kan vara att den avlidne känt att hon fortfarande har saker att uträtta på jorden, och därför inte är redo att lämna livet.

På herrgården finns också ett rum där länsjägmästare Dubeck ska ha begått självmord 1932 genom att skjuta sig själv. Speciellt damer med långt hår varnas för att gå in i rummet då de tydligen ska känna av Dubecks närvaro bättre än andra.

SÅ coolt att Jag har stått på samma ställe som Gustav Vasa!

Aj!!!!!

Känner mig som en uppblåst ballong. Och inte nog med att man känner sig fet så har jag SÅDANA himmelska menssmärtor. Varför skall vi kvinnor få detta en gång i månaden som ett brev från posten. Varför kan inte männen få lite av det.
Jo, ni förstår att det är så att hade män fått så ont så hade dom strykt med.
Ni vet ju hur en man är när han är förkyld, tänk er då men menssmärtor.

I can see you

Tänk vad lite smink kan förändra. Vissa ser ut som värsta luder när dom är klara med målarburkarna och andra blir så vackra.

Själv tillhör jag dom som nästa aldrig sminkar mig. Tycker det är så jobbigt på morgonen som det är. Bara att ta sig upp från sängen kan kräva en och annan isdubbe. Måste plocka fram dom från nattusbordet och dra mig upp.

Så här ser vi och Lilla Salongen ut

Detta var knoll och tott i sin rätta miljö!

Nu är Lilla Salongen invigd

Det var med pompa och ståt vi öppnade dörrarna till Lilla Salongen den 2/5.
Lite kunder hade vi allt. Fick massa fina "lycka till" blommor.
Min svåger Andreas var där och fotograferade, bilder kommer senare.
Efter en dag med mycket spänningar så gav vi oss in till metropolen Kungsbacka för att äta en bit mat. Det blev stenungsbakade pizzor på Rumpan bar, kan varmt rekommendera dem.
Väl hemma igen så var jag så trött att jag sov redan kl 20.15. Vibeke lyckades hålla sig vaken tills kl tolv.
Så idag har vi haft lite kunder oxå, plus att jag har fått färg i skallen så man ser någorlunda ok ut. Kan ju inte se ut som en ihjäl skrämd duva i huvudet nu mera.

Ludna ben

Var och vaxade mina ben igår på en salong. Jag kan meddela att jag lämnade en hel kennel hos henne.

Själv så stutsade jag ut där i från med ett kilo lättare ben. SÅ skönt att äntligen få bort vinterpälsen. Ja jag vet, ett i-lands problem. Men VÄLDIGT viktigt för mig.

Min man var förvånad att det var jag som hade minst hår på benen i familjen (och då räknar jag in hunden) nu mera. Att gå omkring med moonbots på sommaren kan jag hoppa över.

Tapet gjord med glaspärlor

Jag skulle aldrig gått in på Maya Romanoffs sida. Där hittade jag världens coolaste tapeter.
Tur att bara jag bara har hunnit göra iordning ett rum.

Ner kommer man alltid

Idag skall vi fira att Jonas äntligen har fått jobb som pilot *blåser i partytutan*

Det firas med grillning i trädgården och skumpa, som redan ligger på kylning.

Det här med att folk är flygrädda har jag lite kul åt ibland. Brukar säga att ner kommer man alltid. Och en gång när jag och min lilla syster flög till Malaga så klappade all händerna när vi landade. Då av min syster sa högt och tydligt

- Vi skall hem oxå!

Sådan nivå på humor har vi.

Det är ju farligare att köra bil än att flyga. Så jag har lite svårt att förstå varför folk är flygrädda. Kanske beror det på att alla flygningar inleds med ett skräckexempel. Flygvärdinnan står och berättar vad man skall göra i nödsituationer. Förbereder alla på att det kan gå åt helvete. Och att flytvästens lampa tänds i vattnet. Det är inte det man vill höra på väg till semestern.

Att komma ut ur planet, om man lyckat nödlanda i vattnet utan att flygplanskroppen gått i bitar, är nog inte så lätt. Panikslagna människor och säkert en och annan döing ivägen. Då är det nog bättre med en rekordelig explosion i luften. Snabbt och smärtfritt.

Undra om det hjälpte att inta nödlandningspositionen för passagerarna på denna flighten?

Alla barn är inte söta

Jag är SÅ trött idag.

Somnade visserligen sent och upp tidigt. Har flängt runt med Vibeke för att fixa innan vi öppnar vår lilla salong. Har hunnit med Ikea (inte att rekommendera för barnhatare) på lunchen. Det visade sig att alla med barn går på Ikea just denna tid.

När vi satt och fikade så konstaterade jag att det fanns ett flertal fula barn. Varav Vibeke säger: Men mamman tycker att dom är fina.

Ja det stämmer garanterat, MEN dom var faktiskt fula.

Då slog det mig, tänk om mitt barn blir fult!!!!!

Jisses, vad gör man då?

Lämar in den på Ikeas lekhörna och hoppas på att få ut en sötare. Går till reklamationsdisken och hävdar att enligt lagen så är det två veckors ångerrätt. Byter snabbt ut den i lekparken. Hoppas på att frimärkena sitter fast och postar den till Ellos, ber att få byta till babyn på sidan 57. Går tillbaka till BB och säger att det blev något fel, det var inte denna jag hade beställt.

Är helt slut i hjärnan med allt planerande. Vi öppnar salongen fredagen den 2/5 så det är inte långt kvar. Det är SÅ jävla mycket att tänka på. Vi var i lokalen och rekade igår. Då dök det upp problemet med tvättmaskinen och varmvattensberedaren.

Salongen är bara 38 kvm så du förstår själv att man måste tänka på alla centimetrar.

Jag har en färdig bild i huvudet och hoppas på att uppnå den irl. Jag har jobbat med att rita badrum mm innan så jag har lätt för att se ett färdigt koncept i huvudet. Det gäller oxå att förklara för Vibeke hur den bilden ser ut. Vi är ju två om detta (och det känns skönt).

Det känns VÄLDIGT skrämmande att starta eget. Helt plötsligt inser jag att jag är vuxen.

-JAG VILL INTE VARA VUXEN!!!!!!

Det är så mycket ansvar. Helt otroligt att jag längtar tillbaka till barnsben.

Jag brukar alltid försöka se det positiva i allt. Brukar oxå säga

-Det kunde varit värre.

Jag vill ha en urinal, bara att välja.

Har du också ändart uppfattning av urinaler?

uʍopǝpısdn

Ibland har man inte roligare än man gör sig.

www.stickfestivast.se

Är hemkommen efter ett litet besök på Stickfest i väst som hölls på Grötö på västkusten.

Det var min väninna Linda som "drog" med mig. Det är så att min stickkunskap sträcker sig till att göra halsdukar UTAN mönster. Men det gjorde inget, jag var lika välkommer in i gänget ändå. Jag var helt fascinerad av att dom kan sticka utan att titta på vad dom gör. Och som om inte det var nog, så stickade dom så fort att det rök om stickorna. Jag var garanterat den som kunde minst, men det var inga problem.

Vi var en himla blandning på folk. Allt från 12 år och upp åt. Jag gillar verkligen när det är så blandat med åldrar. Kul att prata med folk och kolla på när dom arbetade med sitt handarbete. Nu är risken att jag är helt fast i detta.

I am beautiful

Alla har sina bra och dåliga dagar. Men hur kan en påfågel ha en dålig dag?

Om den inte blir middagsmat eller snygga strån i hatten.

Jag undrar vad som fick moder jord att ta fram en sådan fågel?

Måste vara naturens absolut vackraste fårgel.

När den fäller ut sina stjärtfjädrar som en solfjäder och darrar med hela sin skrud, då är det mäktigt.

Jag kan garantera att en påfågel är rätt snabb i benen. Jag har nämligen blivit jagad av en på Selma Lagerlöfs gård när jag var liten. Det jag mins är att försöka fly så fort som möjligt från den där STORA fågeln.

Är hantverkare födda med en idiot gen?

Allvarligt talat, är det så?

Jag börjar fundera på att det är så illa.

Var i min lägenhet idag (som jag hyr ut) och skulle ha besiktning på stam och rennoveringsarbetet.

När jag går in i badrummet, som jag själv har designat, så har tomtarna som satt upp duschen gjort fel. Jag har beställt en cool dusch som inte skall ha något på väggen utan det sitter i en stolpe i rummet in mot hörnet.

Jag fick som svar att det var leverans på den duschen så dom hade satt upp en provisorisk så länge. Men hur i hela ----- skall dom göra med alla hålen som dom har borrat i väggen????

Ibland så blir man helt jävla matt av dessa tomtar som springer omkring och TROR dom vet hur det skall vara.

Jag har jobbat med hantverkare så jag vet att man inte kan vara nog tydlig när det gäller att förklara och rita skisser. Så skissen jag hade gjort, tillsammans med bilder på sakerna som skulle upp, hade till och med en treåring fattat.

Det är det jag alltid har sagt. Hantverkare skall inte tänka utan göra det som dom blir tillsagda. Och tänker dom så fråga INNAN du gör något.

Sedan hade dom "glömt" foga i ena hörnet, en flis hade gått ur klinkersen mitt på golvet, profillisten i borstad aluminium är skavd. HALLÅÅÅÅ, ser dom inte sådant???

Jag kommer bli den perfekta inspektören om det skulle bli så någon gång. Petig som satan e jag.

Och ser ALLT.

Nytt sovrum

Då var det äntligen färdigtapetserat i sovrummet. Jag blev SÅ nöjd. Låg där inne i går och bara mös med mina nya tapeter som äntligen har fått komma upp från påsen. Där hade dom bott i 4 månader.

Lite kul när man tror sig veta hur dom ser ut. När man plockar fram dom så stämde det inte riktigt lika bra. Färgen hade förvridits i huvudet. Men fortfarande döööö snygga.

En fondvägg och tre med tunna ränder på brädden i beige och silver. Fondväggen är komplicerad. Den ter sig olika beroende på hur du står till ljuset. Men det är den som är på bilden. Kanske kan hjälpa lite på tarven.

Köpte en ny byrå igår. En Malm från Ikea med 6 lådor. Den blev för hög, så nu säljer vi den och köper en som bara har 4 lådor istället.

Tackar gudarna för internet och blocket.

Det kan aldrig bli förmycket glitter

Har precis inhandlat en ny klocka. En Bocla. Fråga mig inte vad det är förnågot men bling bling är det.

Om vi hade haft lite mer glitter i världen så hade den varit mycket finare. I alla fall i mina ögon.

Förstår inte att folk inte gillar glitter. Jag som är galen i det kan aldrig få nog. Ju mer desto bättre, är mitt motto. Och jag står för det.

Salong på 38 kvm

Detta är Vibekes och min nya utsikt. Detta är nämligen vyn från vår nya salong.

Vi var där idag och mätte väggar mm. Det är mycket som skall klaffa innan det är "inflyttning". Gardiner, stolar, kassadisk, shamponering, skåp, tvättmaskin, speglar, färger osv.

Och inte att förglömma att jag skall utbilda mig. Jag är skit nervös. Tankarna snurrar. Tänk om jag inte klarar att ha eget. Hur kommer det att gå med inkomst?

Min man stödjer mig. Han tycker att det är jätte kul att jag får pyssla med det jag tycker är roligt. Mina vänner (som jag har sagt något till) tycker att det är som handen i handsken för mig. Jag har inte gått ut till alla att det kommer att ske. Men nu är det ingen återvändo. Har sagt till Vibeke att nu kör vi 100%. Och då KÖR VI. Så är det bara.

Satan vad jag tycker detta är roligt, med ett inslag av skräck känslor. Helt plötsligt går det upp för mig att jag är vuxen. Ta sådant stort ansvar. HJÄLP!!!

Och jag tyckte det var stora beslut i tonåren!!! Hallå eller, det var ju nada i jämförelse med besluten man gör idag.

Vad har du fått ditt namn från

Jag kan i alla fall säga att jag fick mitt namn från en fransk skådespelare. Min mamma, Carin, tyckte att hon var den vackraste som fanns. Jag kan hålla med om att hon var vacker. Men det var ju alla skådespelarna på 40 och 50-talet. Se bara på dessa fyra legender.

Greta Garbo, Grace Kelly, Catherine Deneuve och Sharon Tate.

Jag har i alla fall träffat min mors stora idol en gång. Och mamma var snabb att säga att jag var döpt efter henne. Det kändes konstigt att få se och prata med en sådan kändis som man bara har sett på film och kort. Hon såg ju inte alls ut som på filmerna. Kan ju beror på att hon har åldrats. Men Catherine var fortfarande vacker när jag såg henne. Se själv.

Här är hon 64 år. Hon är född i Paris 1943 den 22 oktober.

Tur att Jesus fanns.....

.....annars hade vi aldrig haft så många lov som vi har.

Passar på att önska folk en glad påsk, för vi drar upp till landet hela helgen.

Så tjing tjing!!

Stress

Fy fan för att handla mat inför helgen en sådan här dag. Vi var inte dom enda som hade den planen. Och inte gjorde det saken bättre att vi började bråka i affären. Om vilka sorters sillar vi skulle köpa. Hallå eller. Snacka om idioti. Och hungriga var vi oxå.

Handlade det som vi kom på. Självklart glömde vi hälften.

Så nu sitter jag här som en uppstressad katt. Känner att jag inte pallar med stressen än. Och hela Maxi fullt av folk. Bara det kan ju bli total kaos.

Gubben ylar om att han lider av näringsbrist??

Man kan inte lida av näringsbrist efter 6 timmar!!!!

Han är bara hungrig. Men duktig som han är så skall det alltid överdrivas.

Ibland märks det han är ensamt barn.

Äntligen kom snön.

Äntligen kom den efterlängtande snön. Men det är nog bara jag och alla barn som myser över detta.

En riktig handbroms vändning från igår. Då stod jag på gräsmattan i solen och njöt av alla vår ljud och en citronfjäril kom flaxande förbi. Den stackare är nog stelfrusen idag.

Vad skall jag bli när jag blir stor?

Jag har funderingar på att utbilda mig till nagelteknolog. Lokalen är redan klar.

Min väninna har fått tag på en dunderlokal som vi då skulle ha tillsammans. Hon skall ha frisörsalong där och jag skall ha ett bord så kan jag göra naglar.

Bara ett litet "problem". Det kostar mellan 20´000:- till 60´000:- att få en utbildning. Ja jag vet, det är en investering. Och sedan hur säkert är det att just naglarna kommer att "sälja" där.

Jag och min man har ju tänkt lite på framtiden. Och vi vill kanske skaffa barn inom de närmsta åren. Hur säker är det då att vara egen företagare med mamma ledigheten?

Alla dessa funderingar.

Skall man ha barn?

Har just kommit hem från syrran. Var bara tvungen att ta med lilla vovven hem. Han är ju trots allt min lilla bebis.
Konstigt att vissa (inklusive mig) av oss behandlar sina husdjur som sina bebisar. Man pratar med en konstig "gullig" ton och så får man helt plötsligt bebisspråk på köpet?
Vad sjutton är det som händer???
"vaffö är vi så söta idag då", kan det låta. Och va fan tror man, att hunden skall svara "Bara för att du frågar, ditt FÅN"????
Jag får verkligen hoppas att jag inte pratar så till mina barn, nu när dom kommer?
Brukar säga att jag har hund för den kan man avliva, när folk frågar mig om barn.
Har liksom inte förlikat mig med tanken att bli mamma. Jag skulle önska att jag fick trillingar så är det klart sedan. Men dom som redan sitter i träsket kan inte förstå hur jag kan önska mig det.
"Förstår du inte att du får tre ggr så mycket att göra"
NEJ, det förstår jag inte. Va fan det är väll inte lättare med en unge. Jag har ju inget att jämföra med så det gäller att få trillingar första gången.
Ok, lite slitigare i början. Men dom växer väll? (kollar innehållsförteckningen på närmsta unge)
Dom förblir inte små skrikiga nattdjävar för alltid. Eller?
Känner att klockan tickar inom mig. Men mitt mentala jag är inte redo. Är man någonsin redo för att ta hand om ett nytt liv på livstid. Det finns ju ingen ångervecka direkt. Va fan skall man göra om man inte pallar med allt? Sträcka fram babyn till någon annan och säga "Grattis, nu är det din tur"
Min man skulle inte direkt vara ledsen över ett barn. Han har villat ha barn länge.
FAN, jag känner mig inte som 34. Varför denna stress???
Jag vill göra andra saker än att ta hand om skrikiga, ner bajsade ungar.
Jag brukar säga: Den dagen den sorgen. Undra om jag kommer få rätt?

Måste jag bli som alla andra??

Ja antagligen. Jag startar ju en blogg.
Har aldrig fattat detta med bloggandet så jag testar helt enkelt. Alla pratar om de berömda bloggarna och själv sitter man som ett fån och småler och fattar nada. Jag vet inte änns om jag kommer att skriva här inne och vem fan kommer att läsa det?
Någon stackare som surfat fel i bloggvärlden kommer in här och undrar va fasen man hamnat.
Då skall du veta att du är antagligen helt fel ute och inget konstigt om du inte fattar något. För det gör inte jag heller.
Så välkommen!