Självförsvar

I bland önskar jag att jag hade hållt käften.
Jag kan förstå varför folk inte pratar om sina psykiska besvär.
Helt sjukt att man skall behöva försvara sig när "andra" vet att jag minsann inte kan ha adhd, för det är inte sådana besvär jag har.
Bara för att jag inte går och viftar med armar och ben okontrollerat så passar jag inte in i den ramen.
-Men du har inte h:et i adhd. Du är inte hyperaktiv, så det har du inte.
Och när fick du din Doktorstitel???
Och vad grundar du det på???
Ja ha!, du har hört talas om det och fått det förklarat för dig. Ok ursäkta det var nog fel av mig, läkaren, psykologen, anhöriga och terapeuten som gjorde utredningen. Jag skall genast stryka det där H:et. Förlåt så mycket. Hälsa din "kompis" som har läst om sjukdomen att hon borde fråga dom som forskat i det vilka olika symptomer adha kan ha. Allt är inte svart eller vitt.
Hallå, det vet väl inte du hurdan jag är. Vad jag kämpar med som andra inte äns behöver tänka på. Vad det är som döljer sig bakom min mask har du ingen aning om. Måste jag ha ett intyg för att bli betrodd?
Vissa av mina mediciner jag äter i dag, innehåller delar av det man ger till adhd patienter. Det är kanske därför jag är helt off och inte som en jävla duracellkanin.
Den kaninen dog för ungefär 6 år sedan. Innan dess så levde jag med fanskapet, till och från, i 32 år.
Ibland önskar jag att jag hade amputerat en arm istället. Då hade folk förstått att det kanske inte är så lätt att slänga sig i lianerna. Ingen hade ifrågasatt varför inte jag hade gjort det. Alla ser ju att det inte går med en arm.
Men så fort det är något i huvudet som inte står rätt till så skall det börjas spekuleras och ges råd på hur man skall göra och bete sig.
Är det för att man tror att den som har "problemet" är mindre intellektuell. Helt enkelt dum. Man har ju inte alla hästar hemma som man säger.
Men jag kan försäkra er om att alla mina hästar är hemma, men om de sedan inte är på rätt plats är en annan sak.
Det är precis som när man är öppen och ärlig med sina psykiskabesvär så kan man inte lita på det som den personen säger (man är ju inte helt frisk där uppe). Och att jag får skylla mig själv för att jag väljer att gå ut med det och att folk då får en viss bild av mig.
Men det är just därför jag är öppen och ärlig i det. För att andra skall sluta se oss psyksjuka som dårar, idioter, galningar, massmördare, farliga eller något annat i den kategorien. Du kommer säkert på fler benämningar än dom jag nämnde.
Jag har ett hopp, om att någon gång så kommer vi psyksjuka få bli behandlade med respekt och förståelse och inte en massa fördomar. Och inte bli kallade knäppisar eller dårar.
Alla är inte sådana.
Kolla bara på Anders Behring Breivik. Han är INTE psykisk sjuk (här kanske du borde begrunda på vad psyksjuk egentligen är).
Så innan du öppnar munnen, nästa gång om "oss", så tänk efter före. Oftast är det en i närheten som du talar om.