Det är dom dåliga sidorna av ADHD som jag hatar. Vem hatar inte sina dåliga sidor?
Speciellt allt jag säger, hur mycket jag säger, grodor, lägger mig i, avslutar andras meningar, avbryter folk, pratar med folk som jag inte känner, kommenterar allt mm. Listan kan göras lång.
Men det är detta som jag tycker är en plåga. Det var mycket bättre när jag var depremerad.
Då höll jag käften.
När jag babblar så ångrar jag det jag sagt efteråt. Det ger mig fruktansvärd ångest. Och vissa saker kan sitta och ekas i huvudet i flera år. Den som jag sa det till kommer säkert inte i håg det. Men jag kommer ihåg grodorna som bara väller ut.
Jag kan inte häjda mig.
Jag försöker tänka på det men det är inte till någon hjälp. Dom kommer ändå.
Jag hoppas detta skall sluta när jag väl börjar med ADHD medicinen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar