Super/loser

Det börjar med att hjärtat börjar slå fortare och hårdare, myrorna börjar rusa runt i blodomloppet. Känslan av panik smyger sig på.
Hatar verkligen detta.
Jag klarar inte av någon stress alls längre.
Förr klarade jag var som helst. Var en super kvinna som kunde och klarade det mesta, till och med samtidigt. I dag klarar jag knappt att ta mig ut bland folk.
Jag hatar att inte känna igen mig själv. Jag som var så drivande och framåt. Nu är jag bara helt likgiltlig.
Har inte samma syn på saker som jag hade förr, ångesten stjäl min lycka och ork.
Det är som om kroppen har blivit allergisk.
Det finns ingen positiv stress. Kroppen reagerar på samma sett vare sig det är negativ eller "positiv" stress. För den finns bara en sort.
Varje gång den känslan kommer så försöker jag andas och slappna av. I bland funkar det, men mestadels går det är helvete.

Undra hur många steg det är kvar tills "allergin" försvinner...