måndag 28 april 2014

Vart tog den snälla lilla flickan vägen?

Jag längtar tillbaka till denna lilla glada lillfisen. Innan 2,5 års ålder var hon alltid glad. Inga problem med något. När hon skulle lägga sig så var det bara att lägga ner henne i sängen så var det klart.
Sedan kom trotsåldern. Och den håller fortfarande på. Ett jävla liv om allt. Senast i morse var det att hon inte fick ha sina vita strumpbyxor på sig. Hon ålar nämligen omkring i sandlådan på dagis så hon är helt svart när hon kommer hem. Gap å skrik om allt. Precis allt. Vissa säger att det aldrig går över.
Undrar om det finns internatdagis?



1 kommentar:

  1. Kanske har hon precis som dig ADHD och därför är extra gnällig och trotsig.
    Jag har själv ADHD så jag vet hur jag var då jag var liten.
    Andra föräldrar sa till mina föräldrar *Ja men sådär är alla barn ibland* Men de fattade inte att jag som då har ADHD var tio gånger värre än de andra barnen i skolan.

    SvaraRadera