Julbelysning och svärmor

Just u är det en period som orden bara snurrar osamanhängade i huvudet.
Glömde helt bort att det var första advent i går. Vi höll på att greja här hemma med belysning och annat julpyssel. Nu lyser det både i trädgården och inne.
Blir irriterad för minsta lilla grej.
Försöker träna på att utsätta mig för saker som jag måste fixa, annars så kan jag inte tänka på något annat. Tex julstjärnan som inte hänger rakt i fönstret.
I går kunde jag inte somna för det malde i mig. Fick till slut gå upp och fixa den så jag kunde släppa den tanken.
Detta är bara en av alla "maltankar", som jag kallar dom.
Tvätten måste hänga på ett visst sett.
Vända på blommor som står åt "fel håll" i föntret.  Mina står alltid rätt ;-)
Helt sjukt att man bara inte kan släppa det och låta det vara.
Jag är ju så medveten om att jorden inte går under för att en adventsstjärna hänger snett. Men ändå så blir det ett stort problem i vardagen.

 

Nu har vi bestämt att svärmor skall flytta hit. Hon kan inte bo kvar i sin nuvarande lägenhet, 3:e våningen utan hiss.
Vi har gått om plats.
Både för hennes del och våran så blir det bäst så. Vill inte gå och oroa mig att det hänt henne något.
Vi får ta bort alla trösklar i huset. Bygga en rullstolsramp så hon kommer ut och in i huset.
Möblera om så hon får vårt sovrum.
Men det är ju småsaker. Bara hon blir bra, det är huvudsaken. Även om hon inte kommer tillbaka 100% så är hon här hos oss, så vi kan hjälpa till. Hon kommer få hemtjäns och hjälp utifrån (trots att hon vägrar).
Hon vill absolut inte att vi skall avboka resan till Thailand i januari. Men jag känner sisådär att åka ifrån henne. Men som sagt det beror på hur mycket hon har kommit tillbaka.
Men hon är så jävla enveten. Vägrar att be om hjälp, kan själv som man säger.
Vill inte vara till belastning på något sett.
Har skällt på henne att hon får faktisk inse att det är andras tur att hjälpa henne nu. Varför skall alltid hon få hjälpa. Det känns ju bra att få ge tillbaka.
Och att hon inte får göra vissa saker på egen hand. Som att ta sig från rullstolen till sängen (så klart ramlade hon). Eller sätta sig upp själv, vilket hon oxå gör.
Det värsta är väl inte att hon ramlar och slår sig. Utan att hon får en ny stroke eller bryter något.
Nu när hon är på bättringsvägar så får inget hända henne.
Hon är ju trorts allt världens bästa svärmor och farmor (dajo)