Fick årsbeskedet från min förra bank SEB (bytte i samband med köpet av nya huset i september) i dag och jag tryckte det var lite konstigt att jag hade kvar konton hos dom då den nya bankmannen hade lovat att avsluta dom gamla.
Blev först sur eftersom betalservicen kostar 25:- i månaden, inte en förmögenhet men irriterande utgift.
Ringde SEB och fick avslutat visakortet, betalservice och pensionsparandet i den banken, som skulle vara avslutat i september (nu var jag grinig).
Passade på att fråga om det "bara" var dom fyra kontona jag hade hos dom.
Fick till svars: -Jag ser att du har fonder här också.
Fonderna?!?!
Dom skulle ju vara överförda till den nya banken. Eller?
Nej dom hade aldrig blivit det. Blev superglad över beskedet (den griniga kärringen förvandlades till en salig prinsessa).
Vilket man inte tackar nej till när man har ett nytt hus som slukar pengar.
Rusade in till maken (som ligger och sover då han är hemma och är sjuk) och var eld och lågor. Det tog ett tag innan han fattade vad jag babblade om. Men där lyftes det också en sten från hans axlar.
Nu tycker ni säker att "har hon inte bättre koll på sin ekonomi". Men jag har inte haft orken att granska saker och ting. Jag vet ju att jag har fonder, har bara inte dubbelkollat att dom finns på den nya banken utan litat på banktjänstemannen att hon gjort sitt jobb enligt överenskommelse. Vad kunde hända? Dom försvinner ju inte i tomma intet. Har ju papper på allt.
Känns så skönt, att för en gång skull så blåser vindarna åt rätt håll :-)
Och när jag sitter och skriver detta så ringer telefonen och jag får ett nytt besked som är för bra för att vara sant.
Det visar sig att jag gjort ett jätte klipp på en affär.
Nu e jag så lättad och glad som jag inte varit på evigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar