Phuket International Hospital

Ja det ar dar vi befinner oss just nu. Har tillbringat de senaste 3 dagarna har.
Och denna gangen ar det inte jag, tuvarr. Utan Cleo.
Hon har haft diarre och krakts, kan inte behalla nagon mat. Vatska far hon genom dropp.
Lakaren kliar sig i huvudet och vet inte vad det kan vara. Massa prover tas for att hitta ett svar. Hon har ingen feber sa det ar lite kosnstigt. Men en infektion viade sig ena provet att hon hade.
Vi hade hoppats pa att fa komma "hem" i dag men den tanken forsvann nar hon borjade krakas i natt igen.
Sa just nu kan jag inte saga att jag njuter av semestern.
Bade Pontus och jag har basatt oss har pa sjukhuset med var lilla guldklimp.
Jag aterkommer med hur allt gar senare.

Too Late

I födelsedagspresent fick jag en klocka som man kan bada med från min syster.

Det coola med den är att den är helt i gummi och självlysande (vilket jag är barnsligt förtjust i).

Det bästa är nog namnet, Too Late. Vilket är mycket passande idag.

Försening

Det finns väl inget som är så irriterande som att vänta.

Vi skulle ha lyft från Landvetter i kväll kl. 19. Men fick besked i dag att det var försenat tills i morgon klockan 09.40. Vilket jag INTE tycker om. Vi tyckte att det skulle passa utmärkt att flyga på natten då Cleo sover. Men nu istället så blir det dagtid.

Varför kan det aldrig bli sådana förseningar på vägen hem?

Cleos 1 års kalas

Då var det dags för Cleos 1 års kalas.

Födelsedags tåget, som hon fick i julklapp av farmor, var framtaget och stod mitt på bordet.

Moster hade bakat tårtan, och den var riktigt smaskig.

Så kul att sitta i mammas knä och äta tårta.

Magkänslan stämde

Jag visste det!

Man skall alltid lita på sin magkänsla.

Nu har jag fått det bekräftat, att det jag trodde stämde.

Bara 5 år efter.

När jag var tillsammans med en kille så kände jag på mig att det var något på g med en annan tjej.

Han förnekade det med jag vet hur kär hon var i honom. Och han sa att det var ett avslutat kapitel.

Visst, avslutat, i KYRKAN. Fanskapet har gått och gift sig med henne. Det var ju snyggt avslutat.

Det är inte det att jag ångrar mig. Tack vare att det gick åt fanders med oss, så träffade jag min man. Och det är garanterat det bästa som hänt mig på kärleksfronten. En man som älskar mig mer får man leta efter (och ja, jag honom). Så det var ju tur att det gick som det gick med oss då.

Så ledsen för att han har gift sig är jag inte. Det är bara det att man fick sig ett slag i magen av den informationen. Ville ju egentligen inte ha rätt på en sådan magkänsla.

Även om jag inte har några som helst känslor för honom så känner jag mig bedragen. Eller lurad, dum, naiv, korkad,  kanske mer är rätta orden.

Jag hade ju trots allt rätt.

Turkosa naglar

Tassarna fixade inför Thailandsemestern!

3 dagar kvar....

.... tills jag byter detta mot...

...... detta

Bolt & Cleo

Bolt & Cleo

Cleo 1 år

Födelsedagen tillbringades på bl.a Ö & B, hos moster och med en spruta mot hepatit-a. Kanske inte den bästa födelsedagen för Cleo men vi skall fira henne rejält på söndag istället.



Hipp hipp hurra för Cleo

I dag fyller Cleo 1 år. Helt sjukt att ett helt år kan rinna i väg så. Det var inte så längesedan hon föddes tycker man. Det har varit ett knasigt år. Mycket som har hänt, bra och dåliga saker.

För precis ett år sedan var det klarblå himmel och 10 minus ute.

I natt så snöade det här, så träder är sådär snötyngda. Så jag har redan varit ute och skottat. Jag vaknade vid 3 i natt av att lillan ville ha mat så jag gav henne flaskan och gick ut för att skottat. Mysigt när det snöar och är alldeles tyst. Jag vet att det kan låta knasigt men jag gillar att skotta snö. Man ser resultat direkt, kanske det är därför. Har som sagt inte världens bästa tålamod och vill att det skall ske NU, inte sen (fråga maken).

Fascinerande

Det finns många saker som fascinerar mig. En sak är detta med döden. Vi vet ju alla att vi kommer att dö, frågan är bara när och hur.
Ändå så blir folk överraskade när något dör. Jo, men det är klart att man kan bli tagen på sängkanten om det är någon ung. Men om det är en människa som levt största delen av sitt liv och inte är purung längre så är det väl inte så konstigt att dom ramlar av pinnen. Jag vet att det låter rått, men det är ju faktiskt sanning.
Man får aldrig behålla sina släktingar livet ut, om inte du dör först då.
Men det är en del av livet, hur skulle det se ut om alla levde. Nej, det skulle ju inte funka.
Vilka skulle man då "avliva" för att inte bli överbefolkade. Skulle vissa folk ha företräde då....?
Detta skulle man kunna analysera halvt ihjäl sig på.
Så skit i det, och ta hand om dina nära medans dom lever.
Vem är så dum och blundar för döden.
Den kommer alltid, var så säker.

Ett år sedan

I dag är det ett år sedan jag vaknade och känd värkar. Jag bestämde mig för att ligga kvar så länge som möjligt i sängen. Senare åkte jag till min syster, men när värkarna blev starkare fick jag åka hem. Ville inte fastna i köerna genom Tingstadstunneln.

Väl hemma ringde jag maken som blev halvt panikslagen. Jag tog den packade väskan och började traska ner för backen. Hade väldigt svårt att sitta stilla. Lagom kul att stå vid vägen och få värkar, bilisterna undrade nog vad jag höll på med när jag vek mig av smärta.

På Mölndalssjukhus fick vi rådet att åka hem och äta en god middag då jag bara var öppen 4 cm. Vi han knappt hem, sedan fick vi åka in igen. Då hade jag så ont att inget funkade. Nu var klockan 3, fick ett skönt bad och senare eda. Som visade sig vara krånglig att sätta då jag har en tatuering över ryggen.

Du kan läsa hela historien HÄR.

1 vecka kvar

Tills vi är i Thailand

Katalogmodell

Var inne på Fritidsresor för att kolla vårt hotell. När jag snurrar omkring där inne på sidan så ser jag att dom "rekommenderar" det hotellet vi bodde på sist. Hotell Bhandari Oriental. Jag kommer ihåg den gubbe som gick omkring och fotograferade överallt. Kom i håg det för jag tänkte:

Bara det inte är för någon katalog.

Låg ju i den solstolen i 3 veckor med bruten fot (bröt den dag 2). Känner sig lagom sexig, ungefär som en strandad val.

Men vad tror ni inte jag hittar inne på Fritidsresors sida om hotellet. Jo, den strandade valen!!!

Det jag reflekterade över var den blåa badmadrassen som ligger på höger sida. Köpte en sådan då det var skönt att hänga på den i vattnet, kunde ju inte simma den satans foten. Och när jag zoomar in och fixar till med färgerna så ser jag att det är just JAG som sitter till vänster. Den röda bikinin, solglasögonen, stökiga bordet, boken..... Ja det är helt enkelt jag.

Så nu mera kan jag titulera mig med katalogmodell, även om det var ofrivilligt.

Ljusat upp bilden lite, så valen syns tydligare.

Längtar

Sitter och letar på nätet efter info och andra bra att veta saker inför Thailandsresan. Det är ju första gången vi skall ut och resa med en bebis.

Regnet piskar på rutorna och gatan har förvandlats till skridskobana. Det känns jävligt najs att snart få åka till värmen. Längtar så in i bomben. Det blev ju aldrig någon resa förra året då vi istället fick guldklimpen Cleo.

Känns skönt att det bli 4 veckor denna gången, så vi riktigt kan slappna av. Annars så brukar det se ut så här.

Den första veckan består av att försöka pränta in att man är på semester.

Den andra ägnas till att försöka slappna av och inte känna sig stressad över att ½ semestern har gått.

Den tredje har man halvt panik för man skall åka hem.

Men med en fjärde så borde det bli helt ok.

När vädret visar sig från denna sidan så längtar man till våren.



Det blir den här

En Carena Easy inför Thailandsresan. Har letat runt på nätet och i forum och inser att vår vagn är för stor om man skall ta taxi. De flesta rekommenderar denna.

Som tur är finns dom på Backaplan för 999:-. Och då kan man ju välja färg också. Undra om den finns i glitter ;-) 

Det blev en röd.
Bra med färg som lyser så man kan se när den andre rusar iväg åt ett annat håll. Jag brukar fastna i olika affärer nämligen, till min mans förskräckelse.



Tårar

Hittade en perfekt bild till en dikt jag skrev 2009.

Bilden är lika viktig som orden för mig.

 Klicka här på Tårar för att komma till dikten.

Inbjudan till Cleos 1 års kalas

Och vips få fyller hon ett år.

Jag försökte göra inbjudningskort i klass med mina väninnor, men ack så fel jag hade. Men jag hänger inte läpp för det. Tycker att jag lyckades riktigt bra ändå.

Det var ju inte en jätte många som skulle göras, då vi bara skall ha hit familjen. Jag känner att det blir lagom så.

Familjen ja, min syster.Sedan var det pungt från min sida av släkten. Tur att maken har några fler.

Vi får väl hålla tummarna att hon får kusiner någon gång om, även om jag betvivlar det.

Hon har ju en lurvig på fyra ben och det lär nog hålla sig så. Men han är världens goaste kusin.

Mitt ♥

Så här känns det i mitt hjärta just nu.

Tand 3

Det förklarar en gnällig och matvägrande Cleo. Tand nr 3 har kommit.

Snö i drivor

Jag har varit ute och skottat tre gånger redan idag.

Nu senast tog jag taket på vårt hus. Herre min skapare vilka spaghetti armar jag har nu.

Med över ½ meter snö och is på taket så var det ett måste.

Förra året så började det droppa in genom fläkten i köket, röret på taket var då täckt. Måste tyvärr ut igen och skotta baksidan. För i morgon kommer dom och börjar på fasaden.

Dom skall byta den då det är förhöjt fuktvärde. Så nu får man passa sig att springa omkring naken här hemma.

Kloka ord

Du kommer till en tid i ditt liv när du inser vem som betyder något, vem som aldrig gjorde det, vem som inte kommer att göra det och vem som alltid kommer att göra det...

Så oroa dig inte för människor i ditt förflutna. Det finns en anledning till att de inte finns med i din framtid!

Stanna upp

Om du stannar upp och ser dig omkring så skall du få se saker som du i vanliga fall missar.

Hjärnspöken

Jag hatar när hjärnan spelar en ett spratt. Jag kan tänka logiskt och inse att det inte är farlig, men lik förbannat så blir det totalt fel.

Som när jag skall träffa någon, vara bland folk, ringa ett samtal eller bara att gå upp ur sängen så kan denna försvarsmekanism slå till. Eller för den delen som en blixt från klar himmel också.

Jag blir helt panikslagen, kroppen låser sig och jag känner dödsångest.

Jag kan just då i det ögonblicket tänka klart men ändå så blir det så. Jag vet ju att det inte händer något, men hjärnan lyssnar inte på mina tankar. Den totalvägrar. Det är som om hjärnan är uppdelad och den ena delen har stängt in sig med paniken och krampaktigt håller kvar i den som om det var det sista som fanns.

Hjärnspöken, panikångest, tomtar på loftet. Du får kalla det vad du vill men jag kallar det hjärnspöken.