Har så in i h-ve ont i njurarna. En av dom mysigare biverkningarna av lithioniten.
Viktökningen har jag blivit utan, än så länge. Eller, ja, nej. Skit samma, byxorna sitter som vanligt iaf. Äger ju ingen våg längre, då den bara ger en ångest så fort man ser den.
Och den där sköterskan som skulle ringt i fredags har man inte hört ett knyst från. Orkar inte ringa till kontaktpunkten och vänta i 30 minuter på att någon skall svara för att sedan vidarebefordra meddelandet och vänta i två-tre dagar innan dom ringer tillbaka.
Och så är det påsk mitt i hela skiten. Alla dom där "måsten" som jag hatar.
Gillar inte högtidsdagar, eller långhelger.
Jag skulle vilja åka bort ett par dagar, själv. Få den där egotiden som jag behöver för att orka andas.
Bara vara själv och göra det jag vill. Och INGA måsten.
Urk burk senapsturk.
Gnäll, gnäll, gnäll och åter gnäll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar