Jag blir totalt jävla tokig på vissa. Spela martyr och bara visa sin sida av det hela. Det finns alltid TVÅ sidor av en historien, men dom väljer att bara visa sin och blåser in sockervadd i den för att det skall verka som om dom är offren.
Dessa två puckon, eller mer rätt att kalla dom är kanske martyrer och psykopater, får mig att bli totalt jävla skogstokig.
Psykopaten är min pappa, som ni vet.
Han målar hela historien i blommor för alla andra och jag och min syster är riktiga giriga psykfall. HATAR den människan!!!!!!!
Och speciellt när han har tutat i farmor sin version.
Eller när han sa till min syster ang mina gallstensanfall:
Hon får skylla sig själv, det är ju all skit hon trycker i sig. Se bara hur tjock hon har blivit.
Kanske skall tillägga att jag var gravid när jag fick gallstenen.
Han ringde inte en enda gång under graviditeten för att höra hur jag mådde.
Han visste att jag hade en jätte jobbig graviditet (syster och farmor berättade för honom). Jo nu ljuger jag, han ringde visst en gång. Jag var tvungen att skriva på årsredovisningen för firman.
Då hör han av sig, när det är viktiga saker.
JÄVLA GUBBJÄVEL!!!!!!!
Martyren är en fd vän.
Orkar inte äns skriva om puckot som bara vänder allt till sin fördel och ändrar ALL information om saker och ting. Det berättas på ett sätt så man skall tycka synd om henne, men i verkliga fall är det inte alls så som hon framställer det som. Oftast tvärt om.
Kan för mitt liv inte fatta att man orkar hålla på så.
Att hon inte har något självförtroende behövs inte påpekas, det syns så det visslar om det. Men enligt henne själv har hon vist självförtroende.
Det är alltid såååå synd om henne bla, bla ,bla...... NOT.
Gnäller om allt och säger man något för att hjälpa så är man elak och bara trycker ner.
Hon gör sig alltid till en martyr och alla skall hålla med henne annars blir hon sur.
Man får mer ut av att prata med en hundskit än med henne. Den har åtminstone vett att hålla käft när den luktar.
Så skönt att man klippt med dom där två.
Men dom är som kackerlackor. Klamrar sig fast och bara vägrar försvinna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar