Gallstensanfall

Jag kan här med meddela att ett gallstensanfall känns som om man går sönder!!!!!!!
Vaknade kl 02 i onsdags natt av en smärta som inte var av denna jord. Överdelen av ryggen värkte. Kunde inte sitta eller ligg gick om kring hemma och funderade allvarligt på att börja riva tapeterna. Men tag mitt förnuft till fånga och gick och kräktes istället.
Väckte maken, som hade druckit vin på kvällen. Ni förstår ju själva vem som fick köra till Mölndals akut.
Väl där blev vi mottagna av en snorkig kärring. Som bara pustade då jag också nämnde att jag var gravid i vecka 17. Hon kastade mitt legg på bordet och tog besvärat upp telefonen för att ringa någon.
När hon hade pratat klart sa hon att jag skulle till Sahlgrenska gynakut då jag var gravid.
Men hallå eller!!!
Jag har ont i ryggen inte i magen där ungen är.
Blev inlagd på ett undersökningsrum och dom kollade EKGt, som visade sig vara bra. Fick en skön kanyl i armen för säkerhets skull som dom sa. Just då sket jag i vilket.
Efter ett tag kom ambulansen som tog oss till "rätt" ställe. Där var personalen jätte gulliga. Läkaren konstaterade snabbt att det rörde sig om ett gallstensanfall. Han skrev ut smärtstillande och sa att jag troligen kommer att få fler anfall. Men om jag får feber skulle vi komma in akut. Han kollade så att babyn var ok. Dom tog prover och så blev vi utsläppta.
Nu hade smärtan släppt helt (efter2 timmar).
Tog taxi till Mölndals sjukhus och tog bilen hem igen.

Jag har haft halsbränna en tid (trodde jag). Men det visade sig vara början på gallsten. Jag har ju aldrig haft halsbränna så jag tog symptomen som det.
Och i går kom det ett nytt anfall. Men denna gången hade jag tabletterna. Anfallet varade bara i 45 minuter men smärtan var värre än sist. Och helt tvärt försvinner smärtan.
Så nu sitter jag här och hoppas på att inga fler stenar kommer i min väg.