Ångest

Ibland menar man med ångest att man till exempel är orolig och stressad för något jobbigt som ska hända. Man säger att man har ångest för att det är så jobbigt i skolan eller för att man inte hinner med allt man vill hinna med. Men ångest är något mer än den här vardagliga oron, som kanske ofta handlar mer om stress.

Vad är ångest?
Att ha ångest är att vara mycket rädd och orolig. Känslan är stark och kan kännas i hela kroppen. Samtidigt som man blir rädd och orolig kan hjärtat slå snabbare och hårdare, man andas snabbare, man kanske svettas och kan få svårt att andas. Det kan kännas som ett tryck över bröstet. Man kan också bli yr, darrig, må illa och tappa känslan för tid och rum. Det kan vara mycket skrämmande, men är inte farligt.

Kroppens eget försvar
Ångest är kroppens sätt att tala om att det håller på att hända något som känns farligt eller hotfullt, och man blir beredd på att kämpa eller fly. Hjärtat kan slå snabbare, man kanske andas snabbare och musklerna spänns. Det här är bra om till exempel en bil kommer mot en i hög fart, eller om en ilsken hund kommer mot en, och man måste fly.
Om man är i en farlig situation och måste fly får kroppen användning för spänningen som byggts upp i den. Men om man har ångest och inte behöver göra något fysiskt som att fly eller kämpa, finns ångesten och spänningarna kvar i kroppen. Och då kan man få till exempel hjärtklappning, yrsel och svettningar.

Det finns olika orsaker till ångest
Ångest är vanligt. Men en del får ångest bara vid något enstaka tillfälle. Andra kan ha stark ångest som ofta kommer tillbaka. Vissa kan få ångest som håller i sig länge. En del får ångestattacker som snabbt går över.
Det finns ångest som man vet anledningen till, och ångest som man inte vet varför den kommer. De flesta får ångest som man vet orsaken till någon gång. Man kan till exempel få ångest om någon man känner dör eller om man har utsatts för något övergrepp. Det kan också handla om mer vardagliga saker som att man får ångest inför ett prov eller en anställningsintervju. Det här kan vara mycket jobbigt, men man vet varför man har ångest. Det gör ångesten lite lättare att stå ut med.
Om man får ångest man inte vet orsaken till, eller om orsaken inte borde orsaka ångest, får man samma känslor av rädsla, hjärtklappning och andnöd som vid annan ångest. Men man vet inte varför man får ångesten eller så är orsaken svår att göra något åt. Därför kan den här ångesten vara jobbigare och svårare att stå ut med.
Gränsen mellan de här formerna av ångest är inte helt klar. Man kanske vet vad ångesten beror på, men ändå tycker att den är för stark, till exempel om man reagerar med hjärtklappning, yrsel och svettningar inför ett prov eller en tenta.

Ångest för ångesten
När man har ångest kan man få så starka känslor och reaktioner i kroppen att man till och med kan tro att man håller på att dö eller bli galen. Trots att en ångestattack ibland bara håller i sig några sekunder kan den vara så jobbig att man gör allt för att undvika att få ångest igen. Då kan man få ångest av att man är rädd för att mer ångest, det kallas för förväntansångest.
Man kanske också skäms för att man har ångest. Man vill inte berätta för någon om sina besvär och är rädd att det ska hända igen när andra är med. Då kanske man börjar undvika personer man vill träffa, och saker man vill göra på grund av sin ångest. Då är det dags att söka hjälp.

Påverkar sömn och känslor
Om man har ångest kan man få svårt att slappna av och att sova. Man kan vakna på nätterna och få sömnen sönderhackad. Ångesten kan också påverka känslorna så att man till exempel blir rastlös, att man lättare blir ledsen och börjar gråta, eller att man blir otålig och lättirriterad.

Hur behandlas ångest?
Den vanligaste behandlingen om man har stark ångest är någon form av samtalsterapi, läkemedel eller avslappning. Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att man får behandling som är anpassad efter vad man själv behöver. Ofta kan man hitta egna sätt att hantera sin ångest.