Gästtoan & medicin

Det var ett tag sedan det blev något skrivet här.
Har inte haft hjärnan på rätt frekvens det senaste.
Antingen har den spunnit som ett hamsterhjul eller så har den varit i Nalle Puh nivå.
Allt eller inget.

Nu är fönsterna bytta på hela huset. Och vi är jätte nöjda. Och hoppas på att vi skall bli ännu gladare då elräkningen dimper ner nästa gång och MINSKAT.
Men det är ju synd att sluta med bara ett fönsterbyte. När man ändå är igång menar jag.
Så då kastade jag mig på projekt, gästtoan.
En sak som var nödvändig, då kaklet började hoppa ut från väggarna.
Att riva det var inga problem. Dom satt ju inte fast och golvet var bara som en stor knäckebrödskiva. Lyfta rätt upp, om man nu hade orkat det. En väldigt tung knäckebrödskiva.
Och petig som jag är, in i minsta detalj, har jag filat på denna toans utseende i över ett år.
Har äntligen jagat rätt på blandare, toastol, kakel och klinkers. Det enda som fattas är ett handfat. Jag har ett som jag fallit för. Ett liiitet problem bara. Det är alldeles för dyrt. 13.000 skulle man få punga ut mer. Och då är det inte i Indonesisk rupiah utan i dollar.
Jag hoppar det helt enkelt. Kan ju alltid trycka ut en bild och rama in det och hänga upp det på toa. Istället för en sådan där kungabild som alla hade på utedassen förr.
Ett problem som jag börjar få spel på är att jag hittar inte kanddukskrokar som är "rätt". Bagateller kanske du tycker. Men det är just sådana saker som är otroligt viktigt för mig. Dom små detaljerna.
I morgon skall jag iväg och kolla på ett handfat i sten. Hoppas bara att han levererat ett sådant jag "beställt".
Inget tvångsköp, men det börjar bli knapert om tid nu.

Nu till något helt annat.
Var hos läkaren idag. Kollade av medicinerna som jag knaprar för bipolär.
Har redan 4 olika jag tar varje dag. Och nu skall det in en 5:e.
Denna mot ADHDn. Vi får börja med liten dos och sedan öka till rätt. Vissa reagerar inte all på den och andra jätte bra.
Känns som om det blir framsteg iaf.
Jag hoppas, vad annars skulle man göra??, att livet skall komma tillbaka till en nivå som jag funkar i. Behöver inte vara 100% bara så jag håller mig en bit ovanför noll strecket. Att jag får ett "normalt" jävla liv.
Slippa denna bergodalbana som kastar ner en i det mörkaste av mörkaste hålen för att sedan ta upp mig precis så jag bara får nosa på nollstrecket, sedan svisch ner igen.

 

Det lilla handfatet för ynka 87.000 kronor.