En dag

En dag, precis så länge tog det innan nästa smäll kom. Jag kan för mitt liv inte fatta varför all skit skall drabba mig. Är jag den nya Jesus som skall sona människans brott eller?
En jävla dag fick jag vara "fri".
Jag undrar om det verkligen finns någon mening med livet. Förutom att hela tiden få smäll på smäll.
Varför kan inte jag bara få leva ifred, utan en massa skit.

Tur att jag fick en paus i själen när jag var på Hönö igår och la blommor på mormor, morfar och mammas grav.
Jag tog en sväng ner till Hästens badplats. Så mycket lyckliga minnen som finns där.
Det var verkligen en rogivande stund att sitta alldeles själv och titta ut över havet och lyssna på vågorna. Jag ville verkligen inte åka där ifrån.
Saknaden av mamma blev starkare, men samtidigt kände jag ett lugn.
Jag kommer i håg när vi var små, så sa hon att hon ville bli strödd över havet när hon dog.
Varav vi svarade:
Fy vad äckligt. Skall du ligga här och flytan när vi badar.