Jag gillar inte julen. Då menar jag inte allt pynt och ljus. Utan självaste julafton.
Sedan min mamma dog (snart 15 år sedan) har julafton varit en plåga.
Jag har suttit själv, firat med kompisar och deras familjer. Men aldrig en riktig familjejul.
Förrän förra året. Då var våra (min mans & mina) familjer samlade här hos oss.
Att sitta själv var nog värst. Så ensam har jag aldrig känt mig.
Då hade jag ingen bra kontakt med min pappa och lillasyster.
Jag försöker intala mig själv att det ÄR kul med julafton. Men 14 år har satt sina spår.
Denna julafton är vi inte heller samlade. Min pappa och hans fru skall på semester.
Så då är vi tillbaka på ruta ett.
Hade jag själv fått välja så skulle jag oxå vara bortrest på julafton.
Men min man är en sann julaftonälskare. Skita i att fira jul är lika med att svära i kyrkan enligt honom.
Men jag kan tänka mig är svära som en borstbindare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar